All work and no play makes Monica sad.

Vill inte jobba, vill inte jobba, vill inte jobba.
Vill inte sitta här och stirra och tänka sönder saker.

Kvällen är en stor besvikelse, och klumpen i magen har växt lite. Men jag vill inte deppa ner mig. För saker och ting har inte ändrast. De ska bara ta mer tid. Tid jag inte orkar med. Vill se att saker och ting fixar sig nu, NU!

Har iallafall stora planer iför den 25. Den som är snäll får kanske veta. Annars får ni vänta.

Men nu mår jag illa.

Sova kanske.

Sömnen blev störd igår. Först Niklas som ringde, sen Mia som stod och stirra på en.
Ne. SÖMN.